Centraliserad IT drift av skolans IT

Helt klart går det att få en skolas datorer att fungera bra med centralstyrning. Frågan är bara om de svenska kommunala IT-organisationerna förstår att göra det på ett sätt så att datorn fyller sin funktion i skolans vardag, i en lärande verksamhet.

Vad man ofta glömmer är att det ser så olika ut med behoven. En förskola kan han ett behov, lågstadium (om man får kalla det så) ett annat behov. Likaså på mellan-, hög- och gymnasienivå. På Isle of Man har man lyckats med bedriften att ha ca 5000 bärbara datorer igång med 8 personal som driftar ”systemet”. Systemet bygger på Apples UNIX baserade system och en annorlunda system setup än vad som är vanligt i Sverige.

Skolans olika sektorer

Men skolan har flera sektorer. Vi har dels den administrativa sidan och sedan den pedagogiskt-administrativa sidan och sist kärnverksamheten: den pedagogiska verksamheten.
Det är inte rättvist att uttrycka sig generellt, variationen är stor, men vad man här och var har lyckats hyfsat med i Sverige är den administrativa sidan som man kan skräddarsy efter ett begränsat utbud och applikationer. På den pedagogiskt-administrativa sidan börjar man också få syn på vad som är väsentligt, betygshantering, frånvaro och uppföljning m.m. Båda dessa sidor liknar det som IT folket ofta själva sitter i, en administrativ miljö som är lätt att hitta modeller för ur traditionella kontorsmiljöer.

Den pedagogiska sidan är däremot annorlunda. Den förutsätter en ”live-performance” som mera liknar ett scenframträdande än en administrativ roll. Dessutom, tillkommer pedagogiskt- administrativt ansvar som helst ska skötas samtidigt som scenkonsten utövas.
Att tänka att en lärandemiljö för lärare och elever kan designas på samma sätt som en kontorsmiljö blir för skolans personal en effektiv bensax. Det kan svårligen bemötas med respekt.

Där krävs en mycket större öppenhet i systemet. Lärare är kreativa och intresserade av att anpassa sitt arbete efter de nya förutsättningar som hela tiden uppstår. Man får nya elever och dessutom: eleverna förändras och utvecklas på ett oförutsägbart sätt, precis som livet, ett stort äventyr helt enkelt. Detta gäller inte minst i den digitala tidsåldern när man vill integrera digitala media i sin metodik. Man vill dessutom ge eleverna möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar.

Isle of Man exemplet

Att använda datorn i lärandet på Isle of Man handlar inte om att logga in på en domän och mappa upp resurser. Man gör en lokal inloggning på varje enhet och sedan är det i stort sett fritt blås ut på Internet. Operativet på den lokala datorn tycks dessutom vara tillräckligt robust för att klara detta. Man har inte nämnbara problem med skadlig kod.

Under skalet finns en ganska strikt modell där användarna kan accessa information på Internet på ett fritt sätt medan man inte kan installera program hur som helst. Detta sköts via applikationer som ”FileWave” och ”RemoteDesktop”. Datorerna knyts in till systemet genom en agent på varje dator som tar kontakt med centrala systemenheter med automatik. Uppdateringar skjuts inte ut som det sätt som är vanligt i de svenska kommunala systemen utan laddas upp utan att användaren märker något. Det sker i portioner när användaren inte är aktiv på ett sätt som liknar det för windowsanvändare bekanta windows update. När hela uppdateringen laddats ner installeras den med automatik utan att användaren är inblandad. Som stödsystem till lärandet har man FirstClass (gammal är äldst?!).

Helt tydligt fungerar detta väldigt bra, man har en väldigt liten support-organisation. Man har en person med en vaktmästarfunktion på varje skola som kan hjälpa till med de basala behoven och ta emot och skicka trasiga datorer på reparation och dela ut lånedatorer.
Alltså ett system som inte är uppbyggt efter de modeller som vi i Sverige har vant oss vid och tar som självklara val för skolan.

Central eller decentraliserad support

Man vill spara pengar i kommunala organisationer.
Detta är motivet till att försöka sig på centraliserad IT-support till skolorna, det handlar alltså inte om den kvalitet som vi i skolan vill ha. Man kan till och med fråga sig om man ens vet och förstår vad skolorna vill ha och behöver. Man vill ta bort IT-tekniker tjänsterna på enskilda skolor. En politiker och ekonoms våta dröm förstås. Men är det verkligen en framkomlig väg för att stödja en utveckling av skolans lärande miljö?

En sådan nerskalning av lokal support förutsätter att det system man väljer är mycket stabilt och liksom man gör i friskolor lägger ett större ansvar på slutanvändaren. Man glömmer också bort att det är skillnad på ”produktionsenheter” och människor. Människor är irrationella varelser. En person med lokal placering som sköter IT supporten känner till personalen i organisationen och de lokala fysiska förutsättningarna. Det gör inte en central support-tjänst i exempelvis Arvika eller Hede. Visst kan problemen vara likartade rent tekniskt men det förutsätter att den person som behöver hjälp kan uttrycka hjälpbehovet på ett standardiserat sätt så att support-personalen förstår vilken fråga det handlar om. Det behövs alltså en större kompetens hos slutanvändaren för att kunna få hjälp av en central support. Det blir en upp och ner vänd näringskedja. Användaren ska ha specialkompetens för att söka hjälp hos sin support!!!!

Redan idag är det så i de administrativa system, som fungerar hyfsat bra, att en vanlig användare inte själv kan kommunicera med den central IT-supporten för att få hjälp. Det behövs en lokal tolk för att det ska kunna fungera, en person som både kan det tekniska systemet och språket och förstår den lokala situationen.

Det är inte ovanligt att personal på skolan kommer inspringande och är upprörd över att ”det inte fungerar”. Är det en lärare så har man stor anledning att vara upprörd eftersom den ”live session” som man just har påbörjat med sina elever fallerar och det finns ingen reservplanering. Centrala IT-organisationer verkar ha lite förståelse för just detta med den ”live performance” som man som lärare mycket ofta befinner sig i. Man är helt enkelt alltför mycket skrivbordschaufförer. Den lokala ”tolken” som känner både personen och det system som man är tvingad att förlita sig på kan se och höra mellan raderna i det budskap som kommer och troligen hjälpa till. En central IT-support kommer med all säkerhet att säga: ”Har du startat om datorn?” För den hjälpbehövande kan det upplevas som att man blir nonchalant bemött av en besserwisser som inte har ett ”jota” koll på verkligheten. Stor frustration infinner sig. Risken är också stor att den lärare som nu slutligen och äntligen hade tänkt att börja använda digitala resurser vänder ryggen åt digitala hjälpmedel. Räkna inte med förståelse. Bemöts man inte av respekt får man inte respekt tillbaka.

Kostnadsbesparingar

På den skola där jag är verksam och där jag tillsammans med kollegor och konsulter byggt upp system och verksamhet går vi i höst in på vårt sjätte år med 1 till 1. Vi har gjort en kostnadsberäkning av vad varje dator kostar per år. I denna ingår en lokal service och support organisation. Jämfört med de kommunala beräkningar som naturligtvis inte får ifrågasättas och diskuteras med oss på lokal nivå, blir vår kostnad enbart ca en tredjedel av de kostnader som sätter som norm vid centrala beräkningar. Dvs centralt har man en kostnadsmodell som är omöjlig att skala upp till full 1 till 1 skala. Det blir en baklängesräkning när man menar att vår billigare lösning är dyrare än den man själv tar fram som faktiskt kostar ca tre gånger mera. Jämföras kan också den modell som Apple har i sina 1 till 1 implementationer, de hamnar ytterligare ca 20% under den vi har.

Ett framtidsscenario som kan fungera med centraliserad IT

Vi är alltså långt ifrån en situation där en centraliserad IT-support kan fungera och ge den kvalitet som vi i skolan har rätt att begära. Skolan har tillräckligt med utmaningar ändå i de krav som dagens samhällsförändring ställer på lärandemiljöer.

Det finns två krav för att en centraliserad IT-support ska kunna ge service till skolans organisation:

1. Den lokala användaren har så mycket egen IT-kompetens att han/hon kan ställa en relevant fråga till en central support, på den centrala supportens villkor.
2. De centrala IT-systemen har så hög tillgänglighet och tillförlitlighet att support behoven är lika minimala som i Isle of Man exemplet.

Slutligen

Åk till Isle of Man och titta. Våga sträcka huvudet ovanför den gängse IT-religionens bönemurar och var pragmatisk! Kvaliteten är det viktigaste ur skolans perspektiv! Skolan har mycket stora utmaningar de kommande åren. Svensk skola har tappat mycket, mycket, mycket. Inte minst ifråga om digitala media i lärandet! Sätt inte en bensax på skolans utvecklingen genom oövertänkta beslut!