Alternativ modell för 1 till 1

1 till 1 från förskola och uppåt på Isle of Man

Det finns en västeuropeisk stat som är på väg införa bärbara datorer hela vägen från förskola till gymnasium. Ja, det är förstås ingen stor stat men ändå intressant och på en alternativ implementation och resultaten i skolan. Jag vill visa ett par av de pedagogiska exemplen och berätta lite om infrastrukturen.

Isle of Man ligger i irländska sjön, mitt emellan Manchester och Belfast. Det tar ca 50 min
att flyga från Manchester till Douglas som är huvudstad. (Douglas är inte ett namn på en person utan det är ett namn sammansatt av två floder: ”the Dou” och ”the Glas” som flyter samman i staden Douglas.)

Det bor ca 80 000 invånare på Isle of Man. Man är en del av Brittiska samväldet och har Engelska drottningen som överhuvud. Man är helt självbestämmande i alla lokala frågor och har ett eget parlament och flera departement som ansvarar för olika samhällssektorer.

Isle of Man är mest berömt för sina motorcykeltävlingar, ett grand prix och en TT tävling (tourist trophy). Det är tävlingar för våghalsar. Hastigheten är mellan 2 och 300 km i timmen på smala och mycket krokiga vägar!
Man är också mycket stolt över sin mer än 1000 åriga parlamentariska tradition från ”Tynwald” då ”nordmännen” regerade. Man räknar med att det som mest befanns en flotta på runt 1000 vikingaskepp i hamnen vid Peel.

Några exempel från en uppdaterad lärmiljö

Regnskogen

I dom lägre åldrarna fanns den typ av omtalad brittisk pedagogisk miljö som arbetar experimentellt med uppbrutet undervisningslandskap och dom bärbara datorerna flöt in smidigt och hade en naturlig roll.

En av miljöerna som jag blev fascinerad av var en modell av en regnskog som lärare och elever hade byggt tillsammans och som man hade som bas för undervisning och regnskog och miljö.

I datorn hade man en webbapplikation, med ljud som finns i regnskogen som man lyssnade på.

Eleverna försökte att härma ljuden och sedan skriva ner dem fonetiskt på papper. Detta grupparbete användes sedan som instrument till en komposition som spelades in med den bärbara datorn. Varje barn representerade ett eller flera ljud och en elev var ”dirigent” som styrde ”instrumenten” i regnskogsorkestern.

Dirigenten pekade på ett nedskrivet ljud och då började ett av barnen låta, pekade på ett annat ljud och nästa fyllde på osv.

En spännaderengskogskomposition tog form.

Slutresultatet blev en redovisning där man visade regnskogen och spelade upp sin komposition från datorn. Kul!

Kommentar:
I en uppdaterad och tidsenlig skola kan man använda sin fantasi och redovisa på ett spännade sätt!

Berättande i en aktuell form

En elev gjorde en storyboard med skisser på motiv i rutor och tillhörande text. Diskussion med sin lärare och sedan vidare med en lånad digitalkamera. Foton som motsvarade skisserna togs och sedan monterades detta in i applikationen ”Comic life” som följer med datorerna. Texten bearbetades och gick sedan till utskrift eller publicering på webben där en stolt och lycklig elev kunde visa upp sin berättelse.

Kommentar:
Detta kunde gjorts med papper och penna, men resultatet blir förstås mycket bättre och igen, en uppdaterad aktuell lärmiljö. Varför ska dagens barn tvingas använda gångna tiders produktions medel? Varför ska skolan vara en miljö som representerar hur det var förr? Det kan möjligtvis vara intressant för en hembygdsmuseiförening men knappast för barn och ungdomar som som får digitala medier med modersmjölken!

Forskning om ett instrument

En flicka på lågstadiet hade utforskat ”Trumpeten”, som hon stolt visade upp i en presentation. Hon hade pratat med sin farbror som hade en riktig trumpet och dom hade tillsammans plockat isär och undersökt dess delar. De sökte efter information och bilder på Internet om dess olika delar som senare beskrevs i presentationen.
Kommentar:
Hur skulle detta ha gjorts utan dator?
Det skulle ha skett genom att leta i böcker och sedan att läsa upp en redovisning.
Inte alls samma skapande process och trevliga resultat.

Sammanfattning

Flera av de exempel som visades upp kan göras med traditionella metoder, med papper och penna, och ibland gjorde man det, men skillnaden i en 1 till 1 miljö blir att skolan lever med i tiden. Barnen upplever inte skolan som en värld där man gör som man gjorde förr.

Det blir också rättvisare resultat av den produktion man presterar. Moderna media gör att de elever som har svårt motoriskt också kan skapa material som kan visas upp med stolthet.
Det blir rättvisare förutsättningar.
Och igen, man har en uppdaterad tidsenlig skolmiljö.

Den tekniska lösningen

Det jag tittade på var främst förskola och grundskola där man arbetar med bärbara datorer. Gymnasiet skulle påbörja ett 1 till 1 projekt under våren.

Kortfattat kan man säga att konceptet bygger på en robust miljö med Apple datorer och dess UNIX baserade operativ där man inte loggar in på en domän utan bara loggar in på sin dator och sedan öppnar sin browser och är ute på internet. Man jobbar mot ett FirstClass system och använder sedan internet resurser. Intressant är också att Apple är den enda dator som man idag kan köra både Mac baserad UNIX, Windows och Linux samtidigt.

I bakgrunden finns en agent på varje dator som omärkbart kontaktar det centrala systemet vilket möjliggör support via ”Remote Desktop”. Alla uppdateringar sker också omärkbart via en programvara som kallas FileWave.

Fokus på lärarfortbildning

Fokus har man satt på att lärarna ska utvecklas som pedagoger. Om dom är duktiga blir också barnen duktiga, resonerar man.

Vad då, slimmad organisation?

På Isle of Man har man idag ca 5000 datorer ute och man klarar det på 8 personal.

…. och … lite trivia från Isle of Man

Jorå, glassen i Peel håller måttet!
Det var i Peel som den stora Vikinga flottan hade sin bas för räder ut i europa.

Manx:arna har också tillverkat världens minsta bil.

TT lopp

Jag har en granne som menade att vi i Spånga har haft en man som varit stor i
TT på Isle of Man.

Hittar ingen dokumentation om detta tyvärr.
Det kanske bara är en hörsägen.

Centraliserad IT drift av skolans IT

Helt klart går det att få en skolas datorer att fungera bra med centralstyrning. Frågan är bara om de svenska kommunala IT-organisationerna förstår att göra det på ett sätt så att datorn fyller sin funktion i skolans vardag, i en lärande verksamhet.

Vad man ofta glömmer är att det ser så olika ut med behoven. En förskola kan han ett behov, lågstadium (om man får kalla det så) ett annat behov. Likaså på mellan-, hög- och gymnasienivå. På Isle of Man har man lyckats med bedriften att ha ca 5000 bärbara datorer igång med 8 personal som driftar ”systemet”. Systemet bygger på Apples UNIX baserade system och en annorlunda system setup än vad som är vanligt i Sverige.

Skolans olika sektorer

Men skolan har flera sektorer. Vi har dels den administrativa sidan och sedan den pedagogiskt-administrativa sidan och sist kärnverksamheten: den pedagogiska verksamheten.
Det är inte rättvist att uttrycka sig generellt, variationen är stor, men vad man här och var har lyckats hyfsat med i Sverige är den administrativa sidan som man kan skräddarsy efter ett begränsat utbud och applikationer. På den pedagogiskt-administrativa sidan börjar man också få syn på vad som är väsentligt, betygshantering, frånvaro och uppföljning m.m. Båda dessa sidor liknar det som IT folket ofta själva sitter i, en administrativ miljö som är lätt att hitta modeller för ur traditionella kontorsmiljöer.

Den pedagogiska sidan är däremot annorlunda. Den förutsätter en ”live-performance” som mera liknar ett scenframträdande än en administrativ roll. Dessutom, tillkommer pedagogiskt- administrativt ansvar som helst ska skötas samtidigt som scenkonsten utövas.
Att tänka att en lärandemiljö för lärare och elever kan designas på samma sätt som en kontorsmiljö blir för skolans personal en effektiv bensax. Det kan svårligen bemötas med respekt.

Där krävs en mycket större öppenhet i systemet. Lärare är kreativa och intresserade av att anpassa sitt arbete efter de nya förutsättningar som hela tiden uppstår. Man får nya elever och dessutom: eleverna förändras och utvecklas på ett oförutsägbart sätt, precis som livet, ett stort äventyr helt enkelt. Detta gäller inte minst i den digitala tidsåldern när man vill integrera digitala media i sin metodik. Man vill dessutom ge eleverna möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar.

Isle of Man exemplet

Att använda datorn i lärandet på Isle of Man handlar inte om att logga in på en domän och mappa upp resurser. Man gör en lokal inloggning på varje enhet och sedan är det i stort sett fritt blås ut på Internet. Operativet på den lokala datorn tycks dessutom vara tillräckligt robust för att klara detta. Man har inte nämnbara problem med skadlig kod.

Under skalet finns en ganska strikt modell där användarna kan accessa information på Internet på ett fritt sätt medan man inte kan installera program hur som helst. Detta sköts via applikationer som ”FileWave” och ”RemoteDesktop”. Datorerna knyts in till systemet genom en agent på varje dator som tar kontakt med centrala systemenheter med automatik. Uppdateringar skjuts inte ut som det sätt som är vanligt i de svenska kommunala systemen utan laddas upp utan att användaren märker något. Det sker i portioner när användaren inte är aktiv på ett sätt som liknar det för windowsanvändare bekanta windows update. När hela uppdateringen laddats ner installeras den med automatik utan att användaren är inblandad. Som stödsystem till lärandet har man FirstClass (gammal är äldst?!).

Helt tydligt fungerar detta väldigt bra, man har en väldigt liten support-organisation. Man har en person med en vaktmästarfunktion på varje skola som kan hjälpa till med de basala behoven och ta emot och skicka trasiga datorer på reparation och dela ut lånedatorer.
Alltså ett system som inte är uppbyggt efter de modeller som vi i Sverige har vant oss vid och tar som självklara val för skolan.

Central eller decentraliserad support

Man vill spara pengar i kommunala organisationer.
Detta är motivet till att försöka sig på centraliserad IT-support till skolorna, det handlar alltså inte om den kvalitet som vi i skolan vill ha. Man kan till och med fråga sig om man ens vet och förstår vad skolorna vill ha och behöver. Man vill ta bort IT-tekniker tjänsterna på enskilda skolor. En politiker och ekonoms våta dröm förstås. Men är det verkligen en framkomlig väg för att stödja en utveckling av skolans lärande miljö?

En sådan nerskalning av lokal support förutsätter att det system man väljer är mycket stabilt och liksom man gör i friskolor lägger ett större ansvar på slutanvändaren. Man glömmer också bort att det är skillnad på ”produktionsenheter” och människor. Människor är irrationella varelser. En person med lokal placering som sköter IT supporten känner till personalen i organisationen och de lokala fysiska förutsättningarna. Det gör inte en central support-tjänst i exempelvis Arvika eller Hede. Visst kan problemen vara likartade rent tekniskt men det förutsätter att den person som behöver hjälp kan uttrycka hjälpbehovet på ett standardiserat sätt så att support-personalen förstår vilken fråga det handlar om. Det behövs alltså en större kompetens hos slutanvändaren för att kunna få hjälp av en central support. Det blir en upp och ner vänd näringskedja. Användaren ska ha specialkompetens för att söka hjälp hos sin support!!!!

Redan idag är det så i de administrativa system, som fungerar hyfsat bra, att en vanlig användare inte själv kan kommunicera med den central IT-supporten för att få hjälp. Det behövs en lokal tolk för att det ska kunna fungera, en person som både kan det tekniska systemet och språket och förstår den lokala situationen.

Det är inte ovanligt att personal på skolan kommer inspringande och är upprörd över att ”det inte fungerar”. Är det en lärare så har man stor anledning att vara upprörd eftersom den ”live session” som man just har påbörjat med sina elever fallerar och det finns ingen reservplanering. Centrala IT-organisationer verkar ha lite förståelse för just detta med den ”live performance” som man som lärare mycket ofta befinner sig i. Man är helt enkelt alltför mycket skrivbordschaufförer. Den lokala ”tolken” som känner både personen och det system som man är tvingad att förlita sig på kan se och höra mellan raderna i det budskap som kommer och troligen hjälpa till. En central IT-support kommer med all säkerhet att säga: ”Har du startat om datorn?” För den hjälpbehövande kan det upplevas som att man blir nonchalant bemött av en besserwisser som inte har ett ”jota” koll på verkligheten. Stor frustration infinner sig. Risken är också stor att den lärare som nu slutligen och äntligen hade tänkt att börja använda digitala resurser vänder ryggen åt digitala hjälpmedel. Räkna inte med förståelse. Bemöts man inte av respekt får man inte respekt tillbaka.

Kostnadsbesparingar

På den skola där jag är verksam och där jag tillsammans med kollegor och konsulter byggt upp system och verksamhet går vi i höst in på vårt sjätte år med 1 till 1. Vi har gjort en kostnadsberäkning av vad varje dator kostar per år. I denna ingår en lokal service och support organisation. Jämfört med de kommunala beräkningar som naturligtvis inte får ifrågasättas och diskuteras med oss på lokal nivå, blir vår kostnad enbart ca en tredjedel av de kostnader som sätter som norm vid centrala beräkningar. Dvs centralt har man en kostnadsmodell som är omöjlig att skala upp till full 1 till 1 skala. Det blir en baklängesräkning när man menar att vår billigare lösning är dyrare än den man själv tar fram som faktiskt kostar ca tre gånger mera. Jämföras kan också den modell som Apple har i sina 1 till 1 implementationer, de hamnar ytterligare ca 20% under den vi har.

Ett framtidsscenario som kan fungera med centraliserad IT

Vi är alltså långt ifrån en situation där en centraliserad IT-support kan fungera och ge den kvalitet som vi i skolan har rätt att begära. Skolan har tillräckligt med utmaningar ändå i de krav som dagens samhällsförändring ställer på lärandemiljöer.

Det finns två krav för att en centraliserad IT-support ska kunna ge service till skolans organisation:

1. Den lokala användaren har så mycket egen IT-kompetens att han/hon kan ställa en relevant fråga till en central support, på den centrala supportens villkor.
2. De centrala IT-systemen har så hög tillgänglighet och tillförlitlighet att support behoven är lika minimala som i Isle of Man exemplet.

Slutligen

Åk till Isle of Man och titta. Våga sträcka huvudet ovanför den gängse IT-religionens bönemurar och var pragmatisk! Kvaliteten är det viktigaste ur skolans perspektiv! Skolan har mycket stora utmaningar de kommande åren. Svensk skola har tappat mycket, mycket, mycket. Inte minst ifråga om digitala media i lärandet! Sätt inte en bensax på skolans utvecklingen genom oövertänkta beslut!

Kurage och framtidstro

Jag hade förmånen att få besöka Isle of Man i våras. 5000 datorer från förskola och uppåt hanteras av 8 personer, och det fungerar lysande.
Skolorna upplevs självklart som en uppdaterad och dagsaktuell miljö. God traditionell metodik influerad av digitala media utan att det blir tekniskt komplicerat.

Vi har för få skolledare och politiker med vision och kurage i vårt land. Mötte Angus King tidigare guvernör i Maine och intiativtagare till deras stora 1 till 1 satsning. Där vågar man satsa för man vet att annars hamnar man sist. I Stockholm har man sagt att vi ska ha nått internationellt nämnbar klass år 2030!
Du milde! Det är att undvika risker totalt!

Datorer och digitala media i skolan

Det finns några grundproblem för utvecklingen av digitala media i lärande i skolan idag.

Kostnaden för datorer

Men här finns ljuspunkter vid horisonten. Inden tar OLPC ett steg längre. Man siktar på en 10 dollars dator. Troligen starkt subventionerat men det leder definitivt till utveckling och för med sig bra spin-off krafter.

Intel har ju idag sin classmate PC som med sin teknik har banat väg för EeePC. Såg i veckan att den säljs nu för under 2500.- exkl moms i Sverige. ClassmatePC kan nu också komma ifråga i Sverige. Den är intressant på många sätt. Bl.a. finns en teknik som gör att man kan skriva på ett papper och få det projecerat på skärmen. ClassmatePC är en robust historia och finns både med Linux och Windows. Här finns också en funktion där läraren kan förvissa sig om uppmärksamheten i klassrummet när lektion pågår.

Skärmen kostar och drar ström

Läste härom dagen att Matshusita tar fram en oled baserad skärm som både blir billigare och drar mindre ström. Skärmen tar mest ström idag och är också den dyraste delen på en laptop.

På batteri sidan finns inte mycket ljus vid horisonten men Intel kommer att dra ner förbrukningen konstant framgent. Jag var med på lanseringen av den senaste processor generationen och det är minst sagt fascinerande. Tidigare har man maximalt sett 5-6 år fram i tidien och kunnat utlova att Moores lag kommer att hålla i 5-6 år till. Nu säger man 10-12 år beroende på att man har fått tekniska genombrott. Man är nu nere och labbar på 10 nm (nanometer) storlek på transistorer. Som en jämförelse kan nämnas att ett virus 20 nm. Den senaste processorgenerationen har 45 nm vilket gör att det går 2000 transistorer i bredd på ett hårstrå!

Skolans egna inneboende problem

Annars är dom två stora frågorna för skolans utveckling till att bli en tidsenlig och uppdaterad miljö:

1. Ledarskap – vem står för visionen av skolans utformning och innehåll i framtiden. Jag träffade Angus King tidigare guvenör i Maine och han utstrålade mod och kurrage. Det finns på alltför få platser bland skolledarskapet i Sverige idag.
   
2. Lärarfortbildning och lärarutbildning – vi står i en lång tradition av kunskapskopiering och kunskapsöverföring. Det är bara 15-20% av eleverna som kan skaffa sig bra bytyg med den modellen. Övriga 80% får klara sig utan en stimulerande och framtidsbyggande skola. Dessutom är steget långt till att integrera digitala media på ett för lärandet progressivt sätt.